Littera 69

 

Varifrån kom namnet?

LITTERA – Järnvägsspråk för typer av lok eller vagnar.

69 – mitt födelseår som kändes viktigt på något sätt.

Bloggen saknar Tema, den är bara… Jag!

På många sätt känner jag mig som en udda figur, lite ur fas med IT-samhället där alla är så jävla ”på”.
Jag vill ha tid att tänka och formulera mig, inte fler megabit.

Det beror säkert på att jag är uppfostrad av människor som var födda i början av 1900-talet, uppväxt med hemodlade jordgubbar och gammeldags mjölk.

Många saknar idag tid. Tid att låta saker växa, tid att smaka, njuta, tänka, skratta och vara. Inte jag!

För tiotalet år sedan bröt jag upp, flydde databranschen och landade i min oas på Österlen.

Lever där med fru, dotter, hundar och massor av djur som söker sig till vår tomt. Rådjur, hare, fasan, ödlor, grodor, glador och nu senast en vilsekommen katt.

Järnvägen lockade inte alls till att börja med men jag hamnade där i alla fall. Först som ombordpersonal och nu Lokförare.

Jag trivs på spåren. Naturen är nära. Människor kramas på perronger och barn kommer för att titta på tåget eller prata med mig.

När rälsen dunkar vandrar tankarna, enstaka strofer poesi blandas med fullfjädrade litterära ambitioner.

Antingen blir det något av det till slut eller så har jag bara otroligt trevligt som får utforska mig själv.

Vi får helt enkelt se!